Joseeephine

Idag hade våren kommit till staden och jag satt ute i alla fall en halv timme och njöt. Det är varmt så länge det inte blåser men så fort det kommer en liten bris så påminns man snabbt om att det faktiskt bara är mars. Den övriga tiden spenderades på gymmet och lite plugg blev det också. Det känns så konstigt när man inte går i skolan så mycket. Det är jätte skönt men jag saknar att träffa mina vänner dagligen. När man tänker efter så är det ganska roligt med håltimmar som kan spenderas med att bara prata massa. Miräy har jag inte träffat på hela veckan och de andra har man bara sett några timmar, det känns sorgligt att det är så kort tid kvar med klassen och framförallt brudarna.

Angående ett tidigare inlägg som många tyckte lät lite seriöst (tydligen för seriöst) så vill jag bara säga att ingen behöver ta åt sig för det var absolut inte riktat till någon utan mer en livs filosofisk diskussion med mig själv. Jag kände väl att det behövdes ett seriöst inlägg i min blogg för att visa att det finns något mer under den ytliga ytan med studentklänningar och shopping. Men det kanske är bäst att jag fortsätter med mina dagliga student funderingar. Det känns som alla har tagit åt sig och trott att det var p g a dem jag skrev inlägget (alla utom en och det är väl en tecken på att min bästa vän johanna trots allt känner mig bäst). Det var gulligt av nära och kära att höra av sig men jag kan försäkra er om att jag absolut inte är deprimerad eller nere, hur skulle jag kunna vara annat än lycklig när jag har så underbara vänner, pojkvän och familj omkring mig.